Personlig assistans har blivit en central del av det svenska välfärdssystemet och har funnits sedan 1994. Detta är en tjänst som syftar till att möjliggöra för personer med omfattande funktionsnedsättningar att kunna leva ett liv så likt andra som möjligt. Den som utför insatsen kallas för personlig assistent, och deras uppgift är att hjälpa individer med saker de inte klarar själva, på det sätt som individen själv anser vara lämpligt.

Assistans är en av de insatser som faller under lagen LSS, vilket står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS har som mål att säkerställa att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra i samhället, med jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Lagen består av tio olika insatser, och personlig assistans är en av dessa. För att kvalificera sig för personlig assistans enligt LSS måste man ha stora och varaktiga funktionsnedsättningar som kräver hjälp med så kallade grundläggande behov.

Det är viktigt att notera att personlig assistans inte är en kostnad för individen. Assistansen finansieras genom assistansersättningen, som kommer antingen från kommunen eller Försäkringskassan. Denna ersättning påverkas inte av individens inkomst, sparade pengar eller andra tillgångar. Assistansersättningen är tänkt att täcka kostnader som assistenternas löner, sociala avgifter och andra omkostnader som uppstår i samband med att ha personlig assistans.

Med detta i åtanke blir det klart att personlig assistans är en ovärderlig resurs för många svenskar, och det är därför av yttersta vikt att förstå dess innebörd, funktion och hur det påverkar individers liv i Sverige.

Definition av personlig assistans

Personlig assistans är en central del av stödsystemet i Sverige för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Syftet med denna insats är att dessa individer ska kunna vara delaktiga i samhället och leva ett självständigt liv, likt andra. Denna assistans utgår från individens egna behov, vilket innebär att den kan variera kraftigt från person till person. Vissa kan önska ha full kontroll över vad deras personliga assistent utför, medan andra kan vilja att assistenten kommer med förslag om vad och hur en aktivitet ska genomföras. Det centrala är att assistansen alltid sker utifrån den enskildes vilja.

Personlig assistans är inte begränsad till en specifik plats. Den kan utföras var som helst i samhället, vilket ger individen frihet att leva sitt liv utan begränsningar. En av de grundläggande principerna i personlig assistans är att stödet ska utföras av ett begränsat antal personer. Detta ger individen möjlighet att ha stort inflytande över vem som arbetar som assistent åt dem.

Assistansanvändaren har flera alternativ när det gäller administrationen av sin assistans. De kan välja att själva administrera sin assistans, vilket innebär att de kan anställa en eller flera personliga assistenter. Alternativt kan de låta kommunen eller en privat assistansanordnare sköta den personliga assistansen.

Personlig assistans är en av de tio insatserna i LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Den är avsedd som stöd till personer som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med sina grundläggande behov. Dessa behov kan inkludera hjälp med personlig hygien, måltider, kommunikation med andra, och mycket mer. Utöver dessa grundläggande behov kan individen också få stöd med andra personliga behov, såsom förflyttningar, matlagning, fritidsaktiviteter eller arbete.

Det är viktigt att notera att ansvaret för personlig assistans delas mellan kommunen och staten. Om de grundläggande behoven bedöms vara mindre än 20 timmar i veckan, är det kommunen som beslutar om rätten till personlig assistans. Om behoven överstiger 20 timmar per vecka, sker bedömningen hos Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken.

behov av personlig assistans

Målgrupper för personlig assistans

Personlig assistans i Sverige är en av de nio insatserna för särskilt stöd och service enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 1994 har den spelat en avgörande roll i att stödja de med omfattande funktionsnedsättningar. Den person som utför insatsen benämns som personlig assistent, och deras primära uppgift är att säkerställa att individen kan “leva som andra” i samhället och uppnå “goda levnadsvillkor”.

För att kvalificera sig för personlig assistans enligt LSS måste individen ha stora och varaktiga funktionsnedsättningar som kräver hjälp med fem specifika grundläggande behov. Dessa inkluderar:

  1. Personlig hygien: Detta kan innefatta hjälp med att tvätta sig, borsta tänderna, och andra relaterade aktiviteter.
  2. Måltider: Hjälp med att förbereda och äta mat.
  3. På- och avklädning: Assistenten kan hjälpa individen att klä på och av sig.
  4. Kommunikation: För de som har svårigheter med kommunikation kan assistenten fungera som en brygga för att förbättra interaktionen med andra.
  5. Andra behov som kräver ingående kunskaper om personen: Detta kan vara specifika behov som är unika för individen baserat på deras funktionsnedsättning.

Om en person bedöms ha mer än 20 timmar av dessa grundläggande behov per vecka, är det Försäkringskassan som beviljar assistans. Om behoven är mindre än detta kan kommunen bevilja assistans. Utöver dessa grundläggande behov kan personlig assistans även omfatta andra personliga behov som städning, inköp, matlagning, stöd i arbete, föräldraskap, fritidsintressen, och mycket mer.

Det är också viktigt att notera att personlig assistans genom LSS endast kan erhållas om insatsen beviljats innan den sökande fyllt 65 år. Efter denna ålder kan antalet assistanstimmar inte ökas, även om behoven skulle förändras.

Tjänster och uppgifter inom personlig assistans

Personlig assistans är en insats som syftar till att stödja individer med omfattande funktionsnedsättningar i deras vardag. Den person som utför insatsen kallas för personlig assistent. Deras huvuduppgift är att bistå individen med de aktiviteter och uppgifter som individen inte kan utföra själv. Det centrala med denna tjänst är att assistenten ska hjälpa individen på det sätt som individen själv anser vara lämpligt.

Här är några av de huvudsakliga tjänsterna och uppgifterna som en personlig assistent kan utföra:

  1. Grundläggande behov: Dessa inkluderar hjälp med andning, personlig hygien som att tvätta sig och borsta tänderna, äta måltider, klä på och av sig, och kommunicera med andra. Dessa behov är sådana som kräver ingående kunskap om personen med funktionsnedsättningen.
  2. Övriga behov: Utöver de grundläggande behoven kan en personlig assistent också hjälpa till med andra personliga behov. Det kan vara allt från att dammsuga, gå till stallet, delta i bostadsrättsföreningens styrelse, till att hämta barnen på förskolan.
  3. Medicinsk tillsyn: Detta kan inkludera hjälp med medicinering, övervakning av medicinska tillstånd och andra relaterade uppgifter.
  4. Socialt stöd och sällskap: En personlig assistent kan också fungera som ett socialt stöd, hjälpa individen att delta i sociala aktiviteter, och vara ett sällskap när det behövs.
  5. Stöd i vardagliga aktiviteter: Detta kan inkludera hjälp med matlagning, inköp, fritidsaktiviteter, arbete och andra dagliga uppgifter.

Det är viktigt att notera att varje individ har unika behov, och därför kan tjänsterna och uppgifterna som en personlig assistent utför variera kraftigt från person till person. Assistansersättningen, som finansierar dessa tjänster, kommer antingen från kommunen eller Försäkringskassan. Denna ersättning är tänkt att täcka kostnader som assistenternas löner, sociala avgifter och andra omkostnader som uppstår i samband med att ha personlig assistans.

Ansökningsprocess och bedömning

Att ansöka om personlig assistans är en process som kräver noggrannhet och förståelse för de regelverk som finns inom området. Här är en mer detaljerad genomgång av processen:

  1. Ansökan: För att påbörja processen behöver du skicka in en ansökan där du beskriver dina behov. Denna ansökan ska innehålla en beskrivning av hur dina behov ser ut i vardagen.
  2. Intyg: Till din ansökan behöver du bifoga intyg från medicinska och/eller terapeutiska professionella, såsom läkare, arbetsterapeut, fysioterapeut eller logoped. Dessa intyg ska styrka dina behov och de svårigheter du upplever i din vardag.
  3. Behovsbedömning: Efter att din ansökan har mottagits kommer en bedömning av dina behov att genomföras. Denna utredning görs av antingen Försäkringskassan eller kommunen. Utredningen kan bestå av ett hembesök där en utredare kommer hem till dig för att tillsammans med dig gå igenom dina behov. Under detta besök får du möjlighet att själv redogöra för vilka hjälpbehov du har och hur lång tid de tar att genomföra. Du får också beskriva varje moment som du behöver hjälp med i detalj.
  4. Grundläggande behov: För att bli beviljad personlig assistans måste du behöva hjälp med de så kallade grundläggande behoven. Dessa inkluderar andning, personlig hygien, måltider, klä av och på sig, kommunicera med andra, och andra behov som kräver ingående kunskap om dig som person.
  5. Beslut: Efter behovsbedömningen kommer ett beslut att fattas. Om dina grundläggande behov beräknas ta mer än 20 timmar i veckan, kommer beslutet att fattas av Försäkringskassan. Om dina behov beräknas vara mindre än detta, kommer beslutet att fattas av din kommun.
  6. Val av assistansanordnare: När du har fått ditt beslut om personlig assistans är det dags att välja en assistansanordnare. Du har rätt att själv välja vem som ska samordna din personliga assistans. Det finns flera olika typer av anordnare, inklusive privata företag, kommunala anordnare, och assistanskooperativ.

Det är viktigt att notera att varje steg i processen kräver noggrannhet och uppmärksamhet på detaljer. Det är också viktigt att hålla sig informerad om de regler och riktlinjer som gäller för personlig assistans för att säkerställa att processen går så smidigt som möjligt.

Rättigheter och skyldigheter som assistansberättigad

Personlig assistans i Sverige är inte bara en tjänst, utan det är en rättighet för de som uppfyller vissa kriterier. Denna rättighet syftar till att individer med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället och leva ett självständigt liv. Målet med insatsen är att dessa personer ska kunna leva ett liv som andra.

När det gäller rättigheter, så utgår den personliga assistansen från individens behov. Det betyder att varje person har rätt till en skräddarsydd assistans som passar just deras unika situation. En del assistansanvändare vill ha full kontroll över vad den personliga assistenten ska utföra, medan andra föredrar att låta assistenten komma med förslag om vad och hur en aktivitet ska ske. Det centrala är att assistansen sker utifrån den enskildes vilja. Personlig assistans kan utföras överallt i samhället och är inte knuten till en särskild plats. En av de bärande idéerna med personlig assistans är att stödet ska utföras av ett begränsat antal personer, vilket ger möjlighet till en nära relation mellan assistent och assistansanvändare.

När det kommer till skyldigheter, så har assistansanvändaren ett ansvar att meddela sin assistansanordnare om förändringar som kan påverka assistansen. Det kan handla om allt från förändrade behov till ändrade levnadsförhållanden.

Kommunen och staten delar på ansvaret för personlig assistans. Om de grundläggande behoven bedöms vara mindre än 20 timmar i veckan, är det kommunen som beslutar om rätten till personlig assistans. Om behoven överstiger 20 timmar per vecka, sker bedömningen hos Försäkringskassan. Kommunen har dock ett basansvar för insatsen personlig assistans, vilket innebär att de har ett ansvar för tillfälligt utökade assistansbehov, som vid semesterresa eller när ordinarie assistent är sjuk.

För att en person ska kunna få stöd enligt LSS eller assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken måste personen uppfylla vissa kriterier. Den första bedömningsgrunden är att personens funktionsnedsättning gör att personen ingår i den personkrets som LSS omfattar. Den som ingår i denna personkrets och behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan kan ha rätt till assistansersättning från Försäkringskassan. Det är ingen skillnad på innehållet i den personliga assistansen oavsett om det är ett beslut enligt LSS eller enligt socialförsäkringsbalken.

Finansiering och kostnader

Personlig assistans i Sverige är en av de nio insatserna för särskilt stöd och service enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Denna insats finansieras genom offentliga medel, och den som beviljas assistans behöver inte betala något för tjänsten baserat på sin inkomst eller förmögenhet.

När det gäller finansiering av personlig assistans, så sker detta genom antingen Försäkringskassan eller kommunen. Om en person bedöms ha mer än 20 timmar av grundläggande behov per vecka, är det Försäkringskassan som står för finansieringen. Om behoven är mindre än detta, är det kommunen som tar på sig ansvaret. Det är viktigt att notera att om en person bedöms ha 20 timmar grundläggande behov per vecka, kan Försäkringskassan även bevilja assistanstid för andra personliga behov, såsom städning, inköp, matlagning, stöd att arbeta, vara förälder, och utöva fritidsintressen.

När en person har beviljats ett visst antal assistanstimmar, betalar antingen Försäkringskassan eller kommunen ut en ersättning per assistanstimme. Denna ersättning används för att täcka kostnaderna för den personliga assistansen. Den assistansberättigade kan välja att antingen anställa sina personliga assistenter själv, vilket innebär att de blir egen arbetsgivare, eller så kan de köpa assistans av sin hemkommun, ett privat företag, eller ett brukarkooperativ. I augusti 2019 fanns det 981 assistansanordnare, inklusive företag och brukarkooperativ, med tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Det är också viktigt att förstå att personlig assistans genom LSS endast kan erhållas om insatsen beviljats innan den sökande fyllt 65 år. Efter denna ålder kan antalet assistanstimmar inte ökas, även om behoven skulle förändras.

Finansieringen av personlig assistans i Sverige är en kombination av statliga och kommunala medel, och den som beviljas assistans behöver inte oroa sig för några direkta kostnader. Däremot finns det regler och riktlinjer som måste följas för att säkerställa att assistansen ges på ett rättvist och effektivt sätt.

Alma Vård & Omsorg: Ett framstående alternativ inom personlig assistans

Inom området personlig assistans och hemtjänst i Sverige sticker Alma Vård & Omsorg ut. Med en bas i Göteborg och Mölndal, har de specialiserat sig på att göra vardagen enklare för äldre. De tror starkt på att stöd och goda levnadsvanor kan bromsa effekterna av fysiskt åldrande. Genom att skapa en meningsfull vardag, strävar de efter att varje individ ska känna sig delaktig i sin egen vård.

Alma Vård & Omsorgs filosofi bygger på solidaritet, tillit och en humanistisk syn på människan. Med en ledning bestående av utbildade socionomer inom äldreomsorg, förstår de verkligen sina kunders behov. Detta gör dem unikt rustade att leverera både empatiska och effektiva tjänster.

Utöver personlig assistans, erbjuder de även hushållsnära tjänster. Dessa tjänster, som inkluderar allt från städning till trädgårdsarbete, är designade för att avlasta i vardagen. För dem som önskar lite extra, finns även tilläggstjänster som fotvård och frisörtjänster.

När det kommer till deras hemtjänstverksamhet i Göteborg och Mölndal, har de dedikerade kontaktpersoner. Lala i Mölndal och Ayrin i Göteborg står redo att svara på kunders behov och önskemål, och säkerställa att de får bästa möjliga service.

För de som vill utforska mer om vad Alma Vård & Omsorg har att erbjuda, finns det möjlighet till kostnadsfri rådgivning. De är alltid redo att svara på frågor kring funktionsnedsättning, LSS och rätten till personlig assistans.

I helhet, med sin expertis, engagemang och starka värdegrund, positionerar sig Alma Vård & Omsorg som en ledande aktör inom personlig assistans och hemtjänst i regionen.

Utmaningar och debatter kring personlig assistans

Personlig assistans i Sverige är en central del av stödsystemet för personer med funktionsnedsättningar. Sedan lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft 1994, har det varit en av de nio insatserna som erbjuds. Men som med alla system finns det utmaningar och debatter kring dess implementering och effektivitet.

En av de största utmaningarna är att definiera och bedöma “grundläggande behov”. Dessa behov inkluderar personlig hygien, måltider, på- och avklädning, kommunikation med andra och andra hjälp som kräver ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättning. Hur dessa behov bedöms kan variera, vilket kan leda till ojämlikhet i tilldelningen av assistanstimmar.

Finansieringen av personlig assistans är också ett ämne för debatt. Försäkringskassan och kommunerna delar ansvaret, beroende på antalet timmar av grundläggande behov en person har. Men gränserna och kriterierna för detta kan vara oklara, vilket kan leda till osäkerhet för dem som söker assistans.

Det har också varit diskussioner kring anställningsformerna för personliga assistenter. Många har anställningsformen “visstid så länge uppdraget varar”, särskilt de som är anställda i privata företag eller kooperationer med kollektivavtal. Detta skiljer sig från de som är anställda av kommuner, där tillsvidareanställning är normen.

Antalet personer som beviljas personlig assistans har också varit en källa till debatt. Till exempel var antalet assistansberättigade på Försäkringskassan 14 271 i juli 2019, en minskning från 16 179 i oktober 2015. Orsakerna till dessa förändringar och deras inverkan på individer och samhället i stort är viktiga frågor som behöver ytterligare utforskning.

I helhet, medan personlig assistans är en viktig resurs för många i Sverige, finns det fortfarande många utmaningar och debatter kring hur det bäst ska implementeras och finansieras för att tjäna dem det är avsett för på bästa möjliga sätt.

Personlig assistans som en livsförändrande resurs

Genom LSS kan individer med omfattande funktionsnedsättningar få hjälp att leva ett liv så likt andra som möjligt, vilket är en central tanke bakom assistans.

Assistansens kärna är att individen får hjälp av en eller flera personliga assistenter för att utföra aktiviteter som de inte klarar av själva. Denna hjälp kan variera från personlig hygien till kommunikation med andra. Det är viktigt att betona att assistenten ska hjälpa individen på det sätt som de själva anser är lämpligt, vilket stärker individens självbestämmande.

En av de mest framträdande aspekterna av personlig assistans är dess finansiering. I Sverige kostar det inte något för individen att ha personlig assistans. Istället finansieras assistansen genom assistansersättningen, som kommer antingen från kommunen eller Försäkringskassan. Denna ersättning är avsedd att täcka allt från assistenternas löner till andra omkostnader som uppstår i samband med assistansen.

Men det är inte bara den praktiska sidan av assistansen som är viktig. Personlig assistans har en djupare betydelse för många individer. Det handlar om att kunna leva ett fullvärdigt liv, att känna sig delaktig i samhället och att ha möjlighet att göra val baserat på egna önskemål och behov. Och när det kommer till att göra dessa val, kan det vara lika viktigt att tänka på hur du mår som det är att överväga hur du får ditt hem att kännas rätt.

Alma Vård & Omsorg är ett exempel på en organisation som arbetar för att stödja individer i deras strävan efter självbestämmande. Med en stark värdegrund som betonar solidaritet och gemenskap, strävar de efter att ge sina medlemmar de verktyg och resurser de behöver för att leva sina liv fullt ut.

I detta avslutande avsnitt är det viktigt att reflektera över den enorma betydelsen av personlig assistans. För många individer är det inte bara en tjänst eller ett stöd – det är en livsförändrande resurs som möjliggör självständighet, delaktighet och en högre livskvalitet.

By: Fru Magi Hem